Här händer det visst inte för mycket ni...
Kanske är dags att uppdatera er alla lite :)

Finns ju inte jättemycket att skriva och berätta om, jobbar ju mest haha
Ska faktiskt till och med åka och jobba snart...på en lördag!
Vi är nämligen sponsor på Case Swedish Open i Squash så jag ska åka dit några timmar och vara trevlig:)
Fast att jag jobbade 12h igår...men men that´s life.

Igår efter jag jobbat klart iaf vid 8 så plockade jag upp Ida så åkte vi till Rimforsa och unnade oss lite välförtjänt fredagsmys;)
Och idag på morgonen har jag redan hunnit vara i stallet och terapi-mockat...jaa det är när man mockar väldigt långsamt och har radion på högsta volym! :D

Aa, är väl ungefär såhär mitt liv ser ut nu. Händer inte mycket värt att skriva.

Dags att ta på sig jobbar-kläderna och rulla in mot stan:)

Puss

Jaha, då var första veckan på 2012 avklarat.
Jag vet inte riktigt, känns väl rätt vanligt ändå. Solen lyser inte mer, livet är inte mindre komplicerat och jag har fortfarande inte kommit på meningen med livet.

Har ju varit långledigt nu också så mycket har hunnits med och mestadels av tiden har spenderats i Rimforsa haha.
Filmkväll, pizza, fest aa det finns mycket att göra här ute på landet ;)

Fick även ett litet gulligt nattsamtal från Jeppe i fredags, han saknade mig och min säng så helt plötligt fick jag lite nattsällskap-aldrig fel!

Igår blev det min första fest i Kisa, det var rolig haha...lite annorlunda kan man väl minst sagt säga.
Men det var kul att återförenas med Ida och Bea-järngänget!
Blev riktigt sent innan vi landade i sängen och idag mår man som en gammal disktrasa.

Nu väntas det en veckas jobb, pepp? Njaaaaaaa

Nu börjar det här året lida mot sitt slut.
År 2011 har varit ett minst sagt annorlunda år.
Man tog studenten och slungades rätt in i arbetslivet, något som förändrar hela ens vardag.
Dags att börja bli smart och tänka vuxet.

Med ett nytt år kommer också nya nyårslöften. Dags att sätta nya mål.
Minns inte ens vilka mål jag satte förra året...braaa där.

Minns ni att jag gjorde en årsresume av 2010, den väckte många känslor har jag hört haha
Kanske ska sätta mig ner och gå igenom detta året, månad efter månad och se vad som egentligen hände.
Vi får väl se.

Ska i alla fall sätta mig ner och skriva nyårslöften idag så återkommer jag till er;)

POK

Här kommer även årets bild.
Allt det här året har handlat om att bjuda på sig själv vill jag bara meddela!

Jaha, en dag innan julafton och all snö är borta...
Jaa, en grönjul är ju också fint och passar mig mycket bra :) Nä, snö är verkligen inte min grej - skotta bilen, frysa, bli blöt nja jag klarar mig utan snö.

Har ni fixat alla julklappar nu? Jag var faktiskt och köpte den sista igår på lunchen.
Känner verkligen att jag har prickat så himla rätt på alla som jag har köpt till, den här julen är jag verkligen stolt över paketen som jag köpt!

Men som dem senaste 3 jularna så är det jobbigt också. Det är vid sådana här speciella högtider som man saknar Pappa mest, man märker hur platser kring bord blir tomma på ett helt annat sätt än i vardagen, platsen där Pappa alltid brukade sitta.
Men man måste skaffa sig nya traditioner och jag måste lära mig att acceptera att han inte kommer tillbaka.
God jul Pappa, du är saknad :love:

Hej alla!
Oj vad länge sedan det var jag tittade in hit. Har liksom inte blivit av, har liksom inte haft någon lust, har liksom inte haft tid eller ork.

Min blogg har skapat mycket drama, den har fixat skandaler och precis innan jag slutade blogga så var jag uppe i ca 250 läsare varje dag.
Var mitt liv verkligen så underhållande då? Fanns det så många människor som ville gotta sig i mina intriger i det alldeles vanliga livet för en 19 årig tjej.
Jag vet faktiskt inte vad det var som gjorde att folk faktiskt läste min blogg slaviskt vareviga dag...men visst njöt jag och tyckte det var roligt att skriva.

Man har lite olika perioder i livet, vissa dagar skulle jag kunna stänga in mig på mitt rum och skriva en bok på säkert 300 sidor för att det finns så många ord och meningar som tränger inom mig. Och andra dagar är det alldeles tomt.

Vi kanske ska mjukstarta bloggen igen, vi kanske sakta men säkert ska bygga upp något igen.
Den här gången ska det vara något fint, berörande och vackert.
Jag har växt ifrån dem där intrigerna nu, jag har valt bort dem jag inte behöver och behållt dem jag vet att jag inte kan klara mig utan-dem som gör mig starkare.

Ni får jättegärna komma med tips på vad ni vill se framöver i bloggen,
era ord är min lag... haha eller nåt sånt.

Ha det så bra
Vi hörs snart!
PUSS

Det är verkligen en sån här dag som man saknar Pappa extra mycket. Man ser hur alla verkligen umgås med sin pappa idag och bryr sig om dom lite extra. Visst detta är inte första farsdag som jag genom lider, men såren rivs alltid upp idag. Har gömt mig i stallet hela eftermiddagen för att slippa se, höra och framför allt känna. Saknaden är större vissa dagar och idag känns allt lite tygre och jobbigare...

Det finns ingen väg tillbaka. Det som har hänt blir för alltid en ny startpunkt varifrån resten av mitt liv kommer att börja. Det fanns ett "innan" som nu är borta och nu finns det bara ett "efteråt". Jag vet inte om jag uthärdar. Den isande smärtan förgör mig. Sorg bär alltid en smärta. Ibland en rent kroppslig smärta. Det gör ont. Men alltid en form av smärta. Och en smärta utan riktning. Utan någon öppning. Det egendomliga är att jag på samma gång kan säga: "Jag klarar inte det här" och "Jag klarar det här". Och båda påståendena är sanna. Pappa, jag saknar dig!