Mitt syskon, ja jag har bara en syster. Hon är 16 år, går första året på ett dansgymnasium.
Fytusan vad vi kan bli osams ibland och störa oss på varandra, men för det mesta är vi bästa vänner. Sånt vi inte vill/kan prata med mamma om pratar vi om tillsammans.
Hon var bara 12år när Pappa dog, jag vet inte hur mycket hon minns. Jag vet dock att Pappas död tog hårt på henne och har gjort henne till en människa som tar åt sig väldigt lätt. Hon kan inte se förbi en elak kommentar som jag kan, hon blev känsligare och jag hårdare. Vet faktiskt inte vad som är bäst.
Men vi har varandra och hon kommer alltid vara mina lillasyster, jag kommer alltid ställa upp för henne och finnas där. Jag är den som godkänner killar hon kommer hem med, jag är den som hämtar henne mitt i natten om det så behövs. Jag är den storasyster hon behöver.
Jag älskar dej lillasyster ♥